Brandskydd

Brandskyddsdokumentation

En brandskyddsdokumentation kompletterar och sammanfattar informationen om de brandskydds-åtgärder som redovisas på så kallade brandritningar. En brandskyddsdokumentation ska upprättas enligt Boverkets byggregler – BBR, avsnitt 5:12, där det anges vad en brandskyddsdokumentation bör redovisa.

Alla byggnader förutom mindre komplementbyggnader ska när de uppförs eller ändras ha en brandskyddsdokumentation. Kravet på brandskyddsdokumentation i Boverkets byggregler gäller för den färdiga byggnaden. I många fall tas ett utkast till brandskyddsdokumentation eller en brandskyddsbeskrivning fram tidigt i ett byggprojekt för att säkerställa att brandskyddskraven kommer att uppfyllas. Av brandskyddsdokumentation ska det även framgå hur man verifierat att brandskyddskraven uppfyllts. Det finns två olika sätt att projektera och verifiera brandskyddet på, förenklad och analytisk dimensionering.

Målet med en brandskyddsdokumentation är att nyttjaren på ett enkelt sätt ska kunna sätta sig in i hur brandskyddet fungerar i en byggnad. Det är viktigt att brandskyddsdokumentationen stämmer överens med de krav som finns i BBR och byggnaden i sig vid aktuellt tillfälle. Brandskyddsdokumentationen bör göras så tidigt som möjligt då ändringarna av brandskyddet blir minst kostsamma. Den upprättas alltid vid nybyggnation och vid ändring av verksamhet eller byggnad som påverkar brandskyddet.

Den som utfört dokumentationen ska namnges och så ska även den som utför egenkontrollen. Kompetensnivå ska anges på den som utfört dokumentationen och det är också viktigt att vederbörande skriver under den när den är färdig. Den som upprättar brandskyddsdokumentationen ska ha tillräcklig kunskap i området brand för att göra detta. Det är därför lämpligt att en brandkonsult eller annan med erforderlig brandteknisk kompetens upprättar dokumentationen.

Innehåll Vad dokumentationen bör innehålla kan variera beroende på objekt, den måste därför anpassas till varje specifikt fall. En brandskyddsdokumentation kan således vara väldigt komplicerad för en stor och komplex byggnad medan innehållet minskas i takt med byggnadens tekniska komplexitet. Det är viktigt att vid upprättandet av en brandskydds-dokumentation att den inte har för mycket text.

Vad en dokumentation generellt bör innehålla beskrivs utförligt i Svenska Brandskyddsföreningens handbok ”Brandskyddsdokumentation” som kan beställas genom just SBF. Nedan följer en sammanfattning av rekommenderat innehåll med utgångspunkt i ovan nämnda handbok.

Inledning En kortfattad information om byggnaden, vem som har upprättat brandskyddsdokumentationen och på vems uppdrag detta gjorts. Här bör också framgå enligt vilka byggregler, handböcker och eventuella rekommendationer dokumentationen

upprättats. Datum, fastighetsbeteckning, byggherre, ritnings-underlag och övriga förutsättningar ska också anges om det gäller nybyggnad, tillbyggnad eller ändrad verksamhet.

Byggnadsbeskrivning En enkel beskrivning av byggnadstypen med bland annat antal våningar, typ av verksamhet och vilken brandteknisk byggnadsklass den har. Om lokalen är en samlingslokal tillkommer uppgiften om bland annat antal gäster/besökare/sittplatser. Läge på tomt och områdesbeskrivning ska finnas med och anges lättast med hjälp av en situationsplan. En kort redogörelse för konstruktionen kan också förekomma där stomme, bjälklag, fasad och yttertak beskrivs.

Dimensionerande förutsättningar Här anges de grundläggande förutsättningarna för brandskyddet - exempelvis antal berörda personer, verksamhet, antal våningar brandbelastning, brandeffektutveckling, riskklasser för sprinkler, lagringshöjd och risker.

Mindre avvikelser och alternativ utformning Här anges de avvikelser som byggnadsnämnden får medge enligt BBR. Vid ändring av byggnad tillämpas Boverkets Ändringsråd, BÄR, för berörda delar medan lag om skydd mot olyckor tillämpas för resterande del av byggnaden. Om det totala brandskyddet utformats på annat sätt än vad som anges i avsnitt 5 i BBR anges detta under alternativ utformning (BBR 5:11). När detta tillämpas bör motiv, begränsningar och ersättningsfunktioner redovisas. Alternativ utformning erfordrar också särskild utredning och verifiering av att byggnadens totala brandskydd inte blir sämre än om samtliga aktuella krav i brandskyddsavsnittet följs. Utredning och verifiering bör redovisas i ett särskilt kapitel eller biläggas dokumentationen.

Utrymning Här ska den allmänna utrymningsstrategin klar-göras, hur utrymning sker och om det krävs hjälp från räddningstjänsten. Det ska anges om utrymning sker via trappa, korridor, fönster, dörr, en annan brandcell, direkt ut i det fria eller till säker flyktplats. Även information om antal personer, utrymningsvägarnas bredd och placering, om de är låsbara eller förreglade och vilka typer av vägledande markering, nödbelysning och utrymningslarm som installeras ska anges.

Har schablonmetod använts vid dimensionering för maximalt gångavstånd eller om längre avstånd har tillämpats på grund av exempelvis sprinkler eller annan åtgärd ska detta anges. Detta kan redovisas med hjälp av en särskild brandritning som biläggs dokumentationen.

Skydd mot brandspridning inom brandcell Här beskrivs fast installerat material som ytskikt på väggar och tak, rörisoleringsklasser och golv-beläggning. Det är viktigt att skilja ytskikt och klasser i utrymningsvägar från desamma i övriga lokaler eftersom kraven i många fall är olika.

Skydd mot brandspridning mellan brandceller Här redovisas brandcellsindelning och åtgärder som vidtagits för att förhindra eller fördröja brandspridning eller spridning av brandgaser mellan brandcellerna. Det senare kan gälla

fönster och fasader, inglasade balkonger och brandklasser på väggar, bjälklag och dörrar. Här bör också eventuell sektionering av vind redovisas. Dessa specifikationer anges lättast på en ritning.

Skydd mot brandspridning mellan byggnader En beskrivning av åtgärder tagna för brandväggar, taktäckning och avstånd till annan byggnad. Även sektionering av större byggnader och utformning av takfot kan vara aktuellt. Detta kan styrkas med hjälp av brandritningar och situationsplan.

Ventilation En kortfattad beskrivning av ventilationssystemet i byggnaden. Även funktionen vid brand ska redovisas och i förekommande fall brandtekniska lösningar eller installationer som spjäll, detektorer, larm, brandgasventilation och fläktar i drift vid brand. Är brandgasventilatorer installerade bör detta redovisas tillsammans med vilken typ av utlösningsanordning som installerats. Om fläktar i drift är en del av ventilationslösningen bör deras funktion i vissa fall noggrant verifieras, exempelvis hotell och vårdanläggning.

Uppvärmningsanordning Om anordningen har stor betydelse för brand-skyddet görs en omfattande beskrivning av den och de åtgärder som vidtagits. Detta kan vara om installationen kräver bränsle i form av exempelvis ved eller olja, då bränsleförråd och dess brandmotstånd bör redovisas. I de fall uppvärmningsanordningen ej kan sägas ha betydelse för brandskyddet redovisas endast typ av uppvärmning - exempelvis fjärrvärme.

Bärförmåga vid brand Enkel teknisk beskrivning av byggnadsdelar som bjälklag, balkonger, entresoler och trapplopp. Har bärförmågan dimensionerats enligt tabeller i BBR kap 5:8 ska detta anges. Förekommer det byggnadsdelar vars egenskaper inte är kända ska de beskrivas utförligt med text och ritning.

Anordningar för brandsläckning Redovisning av räddningstjänstens insatstid, inre och yttre tillträdesvägar, deras beskaffenhet och placering i byggnad/omgivning, stigarledningar och manöverdon till brandgasventilation. Även insats-möjligheter i källare och på vindar/tak redovisas. Finns det särskilda uppställningsplatser för räddningstjänstens fordon och tillträdesvägar för räddningstjänsten anges detta lämpligast på en situationsplan. Dessutom lämnas en kort redogörelse för inomhusbrandposter och handbrandsläckare.

Brandtekniska installationer Dessa kan vara manuella eller automatiska, exempelvis släcksystem, övertrycksventilerade lokaler, brand-gasventilation, brandlarm och utrymningslarm. Varje installation redovisas utförligt (se SBF:s skrift). Syftet med installationen bör redovisas, till exempel om det är för egendoms- eller personskydd och om det är en förutsättning för räddningstjänstens insats. Om installationen ersätter eller kompletterar andra brandskyddsåtgärder bör detta redovisas i avsnittet ”Mindre avvikelser eller alternativ utformning”.

Övriga brandtekniska åtgärder Har byggnaden utrustats med extra brandskydd som är utöver kraven i BBR anges det här. De övriga åtgärderna ska kunna tas bort utan att brandskyddet förändras till den grad att det understiger kraven i BBR.

Planer för drift och underhåll Enligt BBR bör kontroll och underhåll av till exempel luftbehandling, nödbelysning, brandlarm, utrymningslarm, släcksystem, dörrstängare och andra tekniska anordningar göras. Dessa planer bör redovisas i brandskyddsdokumentationen.

Verifiering Om alternativ utformning - så kallad analytisk dimensionering - tillämpas bör dess verifierings-resultat redovisas i ett särskilt avsnitt. Detta kan vara resultat av utförda provningar och/eller beräkningar men också antagna förutsättningar och hur ställda krav uppfylls.

Ritningar Ritningar bifogas brandskyddsdokumentationen för att underlätta granskning. Dessa bör vara i A4 alternativt A3-format och i lämplig skala. Exempel på ritningar som bör kopplas till dokumentationen är:

- Situationsplan - Plan- och sektionsritningar - Brand-/Utrymningsritning - Klassningsplaner (Brandfarlig vara) - Detaljritningar (sektioner, byggnadsdelar, brandtekniska installationer etcetera)

Bilagor - Beräkningar - Typgodkännande och intyg - Mötes- och besiktningsprotokoll - Utredningar - Kontroll och underhållsplaner